Värderingarnas återkomst

liza-maria

Skolinspektionens larm om allvarliga brister på Hagaskolan i Sundsvall, både vad gäller arbetet mot kränkande behandling och brist på studiero, väcker så klart känslor och reaktioner. Larmet får både skolförvaltning, politiker och rektorer att genast agera. Samtidigt är situationen känd och man menar att åtgärder har satts in innan Skolinspektionens besök. På något sätt är informationen om Hagaskolan inte något nytt. Vi som har följt skoldebatten i Sverige under flera år vet många exempel där kränkande behandling mellan elever och mot personal är en vardag. Debatter hur vi ska komma till rätta med arbetsron duggar tätt. Tyvärr landar slutsatserna allt för ofta på frågor om mobiltelefoners icke vara eller vara, eller i vilken årskurs betyg ska införas, friskolornas bidrag till segregation eller integration. Bakom alla praktikaliteter handlar problemen egentligen om värderingar.

Det är värderingar som avgör hur vi är mot andra människor. Det är värderingar som avgör om vi gillar olika eller lika. Det är också värderingar som skapar kulturer, som avgör om vuxna reagerar när ett barn blir kränkt. Är en knuff okej? Är att ”på skämt” kalla någon idiot okej?

Värderingar skapas inte i ett tomrum. Värderingar, som handlar om alla människors lika värde och att ingen har rätt att kränka dig eller mig, de bevaras inte av sig själva, de behöver kämpas för. Värderingar grundläggs i de små gemenskaperna och tidigt i livet, därför är familjen, föreningslivet och förskolan oerhört centrala för hur våra skolmiljöer sedan blir.

Vi Kristdemokrater utgår från värderingar när vi utformar vår politik. Vi utgår inte från kollektivets eller den enskildes bästa som socialistismen och liberalismen gör. Vi utgår heller inte från ekonomiska modeller eller enskilda kriser. Värderingar ger en tydlig utgångspunkt och ett tydligt mål. Detta behövs på samhällets alla nivåer. När vi inte lyckas med vår skolmiljö, när vi misslyckas så totalt så barn kränks på sin arbetsplats och vi dessutom kanske inte orkar göra något åt det, då behöver vi inse att ett rejält värderingsarbete krävs.

Barnen gör inte som vi säger utan som vi gör, brukar det heta. Skolan är en spegling av vårt samhälle. Det behövs i större utsträckning politik och diskussioner som handlar om just värderingar och inte en tävlan om vem som ger mest pengar eller har de enkla lösningarna när det krisar. Det är värt att fundera kring vilka värderingar som driver politikutvecklingen idag. Ska våra barn vara schyssta mot varandra handlar det så klart också om hur vi är mot varandra i våra familjer, föreningar, offentliga rummet och på våra arbetsplatser. Om vi ser problem med olikheter, om vi sprider sexistiska och hotfulla kommentarer på sociala medier eller runt köksbordet skapar vi normer som sedan blir värderingar.

Värderingar behöver formuleras, kommuniceras och ständigt arbetas för. Mycket av lösningen och själva grunden för att förbättra situationen på Hagaskolan, tror jag, är att börja med värderingarna. Sundsvall behöver en värderingssamordnare på barn- och utbildningsförvaltningen, för att säkra ett strategiskt värdegrundsarbete i förskolan, skolan och i föräldrastödet. Det är dags för värderingarnas återkomst!

Liza-Maria Norlin

Gruppledar Kristdemokraterna Sundsvall

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.